Vad är frihet?

Frihet hade vi som tema att skriva om till Filosofin. Jag tyckte själv att det jag skrev blev ganska bra och det handlar ju om min syn på frihet, på ett fritt liv och inte ett liv som inlåst. Jag tänkte dela med mig av vad min känsla till frihet är!

Vad är frihet egentligen och vad är skillnaden på frihet i mina ögon och i andras ögon?
Ja den frågan kan man ju ställa sig om och om igen.

Jag anser att varje människa uppfattar sig fri på sitt egna vis, då vi faktiskt är olika individer med olika åsikter!

Vissa människor lever sitt liv liknande lite av en upptäcksfärd. Man vet aldrig vad som väntar, medans andra människor lever på sin tro. Tron på att någonting som kanske inte ens existerar styr över hur fri den personen är.

Eller så kanske det finns en del som är som jag, det är människor som känner sin frihet efter lagen. Det som inte finns i lagen är det som gör oss fria. Det finns liksom olika människor också olika syn på hur fritt livet ska levas eller på hur livet ska vara i sig.

Droger tex, är det lagligt att fritt bruka dem? Är det lagligt att palla äpplen från grannens trädgård? Eller är det lagligt att skolka?

Livet är faktiskt inte så fritt som det kan uppfattas från många olika håll. Frihet är väl inte heller att sitta bakom lås och bom men... frihet är inte heller att leva utanför.

Jag tror att varje individ som jag sa innan, har sin egen syn, jag tror inte att vi är fria även om vi skulle vilja vara det. Utan lagar skulle frihet bli besatthet.

Jag tror att det är lagarna som gör oss fria och inte det lilla fria vi har som gör lagarna. För ju fler lagar vi har ju mer kan vi känna att vi kan andas ut utan att gå runt och vara rädda var och varannan dag. Medans det vi har och får göra fritt får oss att förstå att vi verkligen inte är helt utom kontroll. För den frihet vi har, har vi för att vi ska kunna kontrollera det. Men måste liksom kedjas fast lite för att veta vart man står, man måste ha någon eller något som säger till för att man ska fatta.

Jag tror inte på att gud viskar ord i miljontals olika människors öron varje kväll eller att han som knarkar känner sig fri när han sitter bakom nedrullade persienner och sniffar.

Jag tror att frihet är vad man får så länge man följer lagarna, för jag tror inte att en enda människa som lever där ute som inte följer en lag känner sig fri. Jag tror att det finns nått, men tyvärr tror jag ändå inte på gud, för det som kan få oss att känna oss en gnutta fria, det som kan få oss att inte gå runt med rädsla är lagarna.

Anledningen till att jag tror på någonting annat än Gud eller för att jag tror på någonting alls är för att jag aldrig sett, hört eller känt hans närvaro. Men himlen, stjärnorna och de andra planeterna har jag sett därför tror jag att det finns någonting annat utanför, men som är så långt borta att det inte finns en chans för oss att få se det. Samma sak med helvetet, jag vet vad som finns inuti jorden och inte är det Satan som sitter där utan det är ren magma. Medans andra tror tvärtom, jag beskyller ingen för dess tro eller tanke om Gud nu utan jag ger bara min syn på frihet och tro. Jag har sett himlen och helvetet men aldrig på det vis folk vill tro att det är. Jag har haft ett underbart liv en gång i tiden men jag har också fått leva i ett helvete där min frihet var berövad mig, där jag levde med en person, som levde med sina människor, som aldrig följde en enda lag. Jag har fått se mer än vad jag önskar att jag gjorde, jag har fått känna saker jag aldrig suktat efter. Jag har levt i ett helvete, så varför tror jag på lagarna då? Jo, för om inte lagarna hade funnits hade allt varit kaos, samma kaos jag levde fast i större bredd. Tänk om man hade fått mörda, tänk om man hade fått bruka droger, tänk om man hade fått misshandla eller våldta, tänk om man hade fått stjäla. Hade man fått göra dessa saker hade folk låst in sig, dem hade aldrig gått utanför dörren.

För där kanske det står en snubbe med en kniv eller pistol och bara väntar på att få beröva dig livet för att någon kanske tycker illa om dig. Jag kan inte ändra på min tro, jag kan inte heller ändra det jag skrivit nu, då detta är min tanke om frihet och mitt sätt att tänka på hur allt går runt gällande vår frihet. Mitt sätt att tänka på frihet kan i mångas öron låta fel.

Men frihet är vad du gör det till.

Jag har aldrig levt det liv jag velat, jag har aldrig haft den frihet jag vill ha. Jag har försökt att tro men när jag försökt, när jag försökt att be, prata, eller höra har jag aldrig fått svar. Så jag slutade med det. Anledningen att jag tror på lagen är för att jag levt ett liv där lagen har varit skit. Droger, sprit, misshandel, kronofogden, inga pengar till mat eller kläder var mitt liv. Jag har fått känna på den ultimata smärtan, jag har fått känna mig inlåst på grund av att inte en enda lag i mitt hem blev följd. Jag satt hemma och väntade på pappa i vår lägenhet när jag hade kunnat leva, jag fick försöka att gömma drogerna och spriten för att allt blev ett rent helvete med dem i hemmet, jag blev misshandlad, jag såg på när folk blev misshandlade, jag stal och jag svälte. Men jag kände mig aldrig fri. Inte förens jag fick mitt eget hem, mitt eget liv och min egna tanke. Inte förens då började jag tro på frihet och min enda frihet var att följa lagen för jag visste att varenda dag jag inte skulle följa en lag igen skulle jag känna mig bakom lås och bom.

Du som har frihet och som har växt upp i ett bra hem och haft ett bra liv. Jag tycker att du som är otacksam och som ofta bråkar med den stabila familj du har, du som aldrig har fått kämpa för att klara dig. Du ska vara glad över det du har och dela med dig av den kärlek du har. För du vet aldrig och då menar jag verkligen aldrig vad dina vänner som står dig nära har vart med om.

Jag visade aldrig mitt liv utåt men för er som har ett skitliv visa det. Jag lovar att säga ifrån hjälper. Det hjälpte mig!